måndag 25 januari 2010

Njöd















Japp, idag är jag minsann lite nöjd.

Jag har gjort premiär på skidorna! Gjorde om köket till en verkstad i går kväll och limmade fast tejp. Det fungerade bra! Tack för tipset Emma!! Jag kom runt de fyra km som Hundspåret gick, utan att kana baklänges.

En sak undrar jag? Varför inleds alla spår med en brant uppförsbacke eller nerförsbacke?
Vid halv nio hade jag skidorna på fötterna och stakade mig glad i hågen ut på spåret, efter att noga ha studerat kartan med spåret! ( jag vill inte riskera att glida in på någon 5 mils runda )
Jag kan snart se att spåret lixom tar slut. Kan inte se vart det tar vägen sen. Jag stapplar mig fram till krönet. Precis som jag misstänkte - En brant nerförsbacke med en massa svängar! Och hur fan tror man att jag ska klara av detta? Jag tittade på Tjåppe - Nu är det bäst att du lägger benen på ryggen kompis. Ingen kommer i håg en fegis, hör du det....
Det gick som det gick. En skräckslagen skidåkare som insåg det fasansfulla som kommer att hända stannade en bra bit bort och höll hårt i sin enorma hund som han hade fast vid midjan.

Jaja, det slutade lyckligt. Vi kom runt spåret och åkte troligtvis rätt hela tiden (?) Tjåppe slutade springa snabbt efter den första backen när han blev rädd för stavarna, skidorna och allt annat man kan vara rädd för!


Nu ska jag fixa frukost.

Sköt om er där ute i världen!

1 kommentar:

TokGodan sa...

Haha, bara skrattar! men ställer samma fråga, varför ska alltid spåren börja med brant upp/ner??

Kram och lycka till, mera skidåkning!